Din mamma

Foto: Nahid V/Wikimedia Commons

När du berätta om din mamma. Tänkte jag: varför ska det vara så, att det inte är vi två.

Jag var på fest med dina systrar. Jag log och sa: “Hej hur har ni det? Va bra!” sen dansade jag.

När jag fick barn och blev en pappa. Visste jag att jag måste hitta nåt men vad. 

Vi kommer aldrig hålla handen, du och jag.

Men jag vet nog hur det blir, det blir bra, och jag hatar mig för det. Badapapa…


Jag ristade ditt namn, i en sten, men det skulle jag aldrig gjort, för nu ropar ditt namn.

Alla mina stenar som jag bär, jag måste lägga av men när?

Vi kommer aldrig hålla handen, du och jag.

Men jag vet nog hur det blir, det blir bra, och jag hatar mig för det. Badapapa…


Som om att alla broar, vore sprängda, och alla breven, eldats upp.

Som att alla svaren, på dom frågor, som jag hade, tappats bort.

Som att filmen, om vårt liv. Skulle spelas upp igen.

Och jag hatar mig för det.

Text, musik och inspelning: Fantasikrig

Inspelning och produktion: Simon Andersson

Kör: Simon Andersson och Andreas Hansson

Skriv en kommentar

Logga in